De fyra Ackermanntalen är: 1↑1, 2↑↑2, 3↑↑↑3 och 4↑↑↑↑4. Notationen med pilar infördes 1976 av Donald Knuth men funtionen definierades av Wilhelm Ackermann 1926. I denna artikel används Knuths pilnotation för att kunna beskriva de större talen.
Storleken på Ackermanntalen
Det första Ackermanntalet är alltså 1 och det andra Ackermanntalet är:
Det tredje Ackermanntalet är:
Där antalet treor är:
Det fjärde Ackermanntalet är ofattbart stort. 4↑↑↑↑4 är detsamma som 4↑↑↑4↑↑↑4↑↑↑4↑↑↑4 som är detsamma som:
4↑↑4↑↑4...↑↑4↑↑4↑↑4,
där antalet fyror är
4↑↑4↑↑4...↑↑4↑↑4↑↑4,
och här är antalet fyror:
4↑↑4↑↑4↑↑4↑↑4
Detta sista tal är
där antalet fyror är
där antalet fyror är
Källa: Boken om tal av John Conway och Richard K Guy.
(från Wikipeida)
11 kommentarer:
Tjack?
bara lite
det pirrar så skönt då
Acker, hur är den mannen funtad som hittar på en sån funtion?
Pilen ner från mig
När jag nu skrev så trevligt och fyndigt osså råkade jag skicka ut det i rymden med bara ett G som avsändare...
ja göte, det var lite synd
men nu vet jag ju att det var du
Älskar din nästan stört omättliga törst på kunskap...
tack?
Hmm, min miniräknare ger mig inget svar utan bara ett trött "overflow" redan på 4^256. Svagt.
skaffa en ny!
(3 i ackermann tar upp ungefär 27 hela skärmsidor på en normal dataskärm)
Det var ju det vi sa. Att ett isterband i Ackermann inte ryms på tallriken!
Det kan det aldrig göra
då blir det nästan oändligt stort och då skulle tiden stanna på Tranan och då skulle man aldrig få sitt kaffe
Skicka en kommentar